Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå gör under andra utbildningsåret en studieresa runt om i Sverige då de besöker skogsindustrins alla olika delar. Tectona Capital har valt att sponsra fyra studenter, tillika framtida jägmästare, på deras resa genom Sverige. Syftet med resan är att studenterna ska kunna beskriva och analysera produktion av olika värden i skogen och hur skogen kan nyttjas på ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt.

Mot Norrland!

Dag nummer 40 och den sista dagen på vår resa ägnades på Stora Enso’s pappersmassabruk i Borlänge. En stor tomteverkstad med många olika avdelningar och processer där vi fick följa kedjan i fabriken ända från råvara till papper färdigt att lastas.

Sex veckor har passerat sedan vi packade våra väskor och begav oss mot de sydligare breddgraderna och det är nu dags att återvända till sitt! Det känns både bra och dåligt. Bra för att sex veckor är lång tid att bo i en resväska, för att 80 stycken personer är många att leva tillsammans med dygnet runt och bra för att få tid att smälta alla intryck. Dåligt för att vi inte får vara tillsammans dygnet runt, för att min hittills mest givande tid på skogis är slut och för att Sverigeresan nu verkligen är över.

Tack för oss alla ni läsare som har följt oss, tack Tectona och tack jägmästarkurs 07/12 för ett minne för livet.

Ylva Nilsson

Skinnskatteberg - Västmanland

Resan börjar nu sjunga på sista versen och det är med delade känslor vi ser slutet på denna resa. Vi bor nu i Skinnskatteberg på Skogsmästarskolan vilket kommer att bli vårt sista stopp.
Den sista veckan har präglats av skadesvampar och – insekter. Vi har i fält studerat dessa med avseende på bl.a. skadeverkan och livscykler. Snytbagge, Granbarkborre och olika tickor är stora skadegörare i våra skogar och vi har diskuterat hur man kan motverka dessa och hur vi reagerar vid angrepp. På bilden till höger ser man hur en tallkvist kan se ut om den drabbats av törskatesvamp.

Vid rötangrepp sprids svampsporer via stubben vidare till rötterna och sedan till omkringliggande träd med rotkontakt. Stubbehandling med olika medel och stubbrytning kan då vara aktuellt för att bli av med problemet, samtidigt som man väljer att avverka vintertid.  
För att förebygga insektangrepp finns de lagstadgat att du bara får lämna kvar visst mycket virke i skogen efter avverkning då virket utgör boplats och föda för insekterna. Om man ändå råkat ut för angrepp kan man i vissa fall sommartid forsla ut skadat virke och på så sätt göra sig av med en del skadegörare.

Två dagar till nu sedan bär det av till Hälsingland och sommarjobb. En riktigt trevlig sommar önskar jag alla er läsare!

Malin Strand

Småland – Småföretagarnas mekka

Efter några härliga veckor i Skåne har vi nu kommit upp till Växjö i Småland.  Måndagen bestod av att besöka ett av Vidas sågverk i Alvesta. Detta sågverk har specialiserat sig på att bara såga klenvirke. Något man verkligen inser när man går runt på sågverket är hur viktigt det är att alla delsystem flyter på bra för att undvika produktionsstopp.

Under veckan har vi även varit och besökt några andra typer av industrier såsom Rappgo golv och Rottne. På Rappgo golv fick vi en inblick i hur man tillverkar och producerar kvalitetsgolv. Något som var intressant och roligt att höra var när grundaren och ägaren till Rappgo golv berättade om hur han startade företaget för 40 år sedan och hur det har kommit att bli den industri det är idag. Man blir verkligen inspirerad! I kontrast till det lilla familjära företaget Rappgo besökte vi även Rottne, en större industri, som tillverkar skogsmaskiner.  Väl inne i fabriken fick vi en rundvandring och fick då se allt från tillverkningen av bukplåtar till den färdiga skördaren för 4,1 miljoner kronor.

Det mest intressanta denna vecka har varit att kolla närmare på forskningsförsöken som pågår på Asa försökspark. Vårt billag fick till uppgift att undersöka hur mycket ett granbestånd som blivit bevattnat och gödslat hade vuxit i förhållande till en kontrollyta. Resultatet var att det växt 106% bättre på den ytan med gödsling och bevattning. Granbeståndet hade en virkesvolym med hela 500m3sk vid endast 37 års ålder och med en löpande tillväxt på 25m3sk/ha/år. Detta vittnar om att med rätt material och med rätta behandlingar så är det möjligt att komma upp i mycket imponerande tillväxtsiffror även i Sverige.   

Mvh
Niklas Ringborg  

Campingkoma

Sista dagen den här veckan har vi redovisat ännu ett arbete. Jag och Malin tilldelades för ett par veckor sedan att redovisa bokens ekonomi och göra en nuvärdeskalkyl över ett bokbestånd. Lönar det sig att driva ett skogsbruk med bok? För oss som inbitna norrlänningar, uppfödda runt tall och gran, blev det en utmaning då ingen av oss varit djupare insatt i bokens biologi eller skötselprogram tidigare. Vi fick återigen erfara att det är många parametrar som spelar in när man ska försöka värdera någonting. För vem är det skogen ska anläggas och vad har denne för mål med sitt skogsbruk? Att svara på frågan hur många gallringar som ska göras är tämligen svårt!

Under torsdagen fick vi under hela dagen följa en representant från Skogssällskapet och se på marker detta företag förvaltar. Fokus under dagen låg på rekreationsskog och då främst åt kommunen. Det är många pusselbitar som ska falla på plats när man planerar rekreationsområden som ska vara så bra som möjligt för så många som möjligt, alla ska ha möjlighet att nyttja resursen! En bra grillplats skall byggas så att såväl en rullstolsburen som en blind ska kunna använda sig av den.

Efter tre veckor i Skåne känns det som att vi har hunnit se en hel del och det ska bli roligt att efter helgen och vår egen ”brännbollsyra” få fara iväg mot nya exkursionsområden och ännu ett landskap. Småland nästa men först en sista koll på hur det går till i Kristianstad by night.

Ylva Nilsson

I en skreva i Skåne

Nu är vi återigen tillbaka i Degeberga efter en skön långhelg som bl.a. spenderats i Köpenhamn där vi fått känna av den danska kulturen.

Denna vecka inleddes med ett besök i Söderåsens nationalpark som ligger strax söder om Ljungbyhed i Skåne. Under dagen förelästes och diskuterades det kring den statliga naturvården både vad gäller den rena skötseln i nationalparker och lagstiftningen kring dessa. Parken är på ca 1600 ha, men en ganska stor del av parkens areal utgörs i reservatssammanhang av trivial mark utan några större naturvärden. Målet med parken är dock att hela arealen på några hundra års sikt ska utgöras av urskogslik lövskog. Den del av marken som är speciell är den som ligger kring den sprickdal som går genom parken. Sprickdalen omgärdas av rasbranter som av naturliga skäl inte blivit utsatt för någon större mänsklig påverkan. Bilden till höger är tagen ut över sprickdalen som går genom parken.

 En intressant sak är hur nationalparker sköts på olika ställen i världen, i Sverige ska allt vara gratis och själva underhållet av parken betalas av staten. I USA försöker man däremot tjäna pengar på de som kommer dit vilket kan göra parken självförsörjande. Sverige och USA är alltså två ytterligheter i nationalparkers skötsel och ett något mer vinstdrivande tankesätt tycker jag Sverige skulle kunna anamma.

Veckan fortsatte i bokskogens tecken och skötseln kring denna. Detta gjordes på Christinehofs godsmarker och vi studerade där alla stegen i bokskogsskötsel. Den mest intressanta delen tycker jag är själva föryngringsfasen av bok som i de flesta fall genomförs med naturlig föryngring. Att hugga ner skog är trots allt ingen större konst, att få upp ny känns som en större utmaning.

Anders Johansson

Givande dagar i Skåne

Under måndagen och tisdagen har vi varit och besökt Christinehofs slott och dess enorma egendom på 13 000 hektar i det fantastiskt fina landskapet. Förutom att se till deras produktion av skogsråvara har vi även kollat på andra delar av verksamheten bla rekreation och kanske framförallt jakt och viltvården som bedrivs på godset. När det årliga arrendepriset för jakten uppgår till ca 500kr/ha kan man verkligen ställa sig frågan vad som väger tyngst, bra jakt med höga viltstammar eller kvalitetsproduktion av virke med omloppstider på 100 år.

I onsdagens fältbesök begav vi oss till Snogeholms slott för att iaktta det pågående fältförsöket där nästan alla Sveriges trädslag planterades under 1994. Detta gav en mycket god möjlighet att jämföra alla träd med varandra. En av de häftigaste kontraster var när vi gick från ett klibbalbestånd in till ett hybridaspbestånd, skillnaden var enorm. Detta vittnar om att Sverige har en bra potential att producera snabbväxande virke bara man får in rätt material från början. På bilden står vår föreläsare bredvid en 15-årig hybridasp.

Nu är det långhelg med några härliga dagar i söder!!

Mvh

Niklas Ringborg 

Långt ner i mossen

Vår utbildning är till vardags belagd i Umeå och de exkursioner och de övningar vi har haft hittills har därför karakteriserats av barrskogsskötsel. Under den här resan ska vi även lära oss om lövskogar och skötseln kring dessa.

I torsdags kändes det dock som vi var tillbaka i norrland igen. Vi besökte då en högmosse strax utanför Kristianstads som heter Fjällmossen. Det som karakteriserar högmossar är att grundvattenytan är högre i själva mossen än i kringliggande mark. Vattnet strömmar därför ut från mossen och inte in mot eller igenom som i en myr. I mossar och myrar finns värdefullt material om man vill ta reda på hur skogen sett ut för tusentals år sedan. Eftersom det råder syrebrist i en mosse så sker inte en fullständig nedbrytning av det material som växer och hamnar där. Mossen växer då lite varje år och genom att ta upp borrkärnor från mossen så kan man studera material som är tusentals år gammalt. Genom att göra pollenanalyser och studera makrofossiler som frön och barr så kan man avgöra hur skogslandskapet sett ut. Man kan genom analyser som dessa även ta reda på hur invandringen av olika trädslag har gått till. På bilden tas ett borrprov från Fjällmossen som vi besökte.

Vi har även besökt Stenshuvud nationalpark som ligger vid Skånes sydostkust. Här studerade vi bestånd med avenbok och andra lövträd. Det var oerhört vackert i nationalparken och intressant att se hur en skog där lövträden får konkurrera med varandra på lika villkor kan se ut.

Anders Johansson

Degeberga

Att få den här chansen som vi har fått att se hela vårt lands natur känns häftigt. Sverige är ett land med otroligt skiftande natur och det slås vi återigen av när vi anländer till Skåne. Vilket vackert landskap! Och äntligen skiner solen!

De senaste dagarna har vi bland annat koncentrerat oss på vegetationsekologi. Hur skiljer sig växtligheten i södra Sverige jämfört med norra, finns det arter här som inte finns på de tidigare ställen vi besökt? För att ta reda på det har vi varit ute i skogen och plockat växter, kända som för oss okända, vilka vi sedan har studerat och artbestämt.

Under onsdagen fick vi den äran att besöka Maltesholm, ett gods som ligger ca 2mil söder om Kristianstad. Området har en otrolig växtlighet som är frodig och vi fick se gigantiska träd samt högvuxen örtflora. Ramslöken doftade långa vägar. Bland annat fick vi se den omtalade ”Adam”. Adam var Skånes mäktigaste bok när den levde och dess uppskattade volym var på hela 35 m3sk! Under 70-talet knäcktes trädet men högstubben finns fortfarande kvar och vi mätte omkretsen själva till strax över fem meter. Numera är det Eva som bär titeln för den mäktigaste boken.

Imorgon ska vi besöka en fjällmosse här i Skåne. Finns det verkligen fjäll här?

Ylva Nilsson

Jägmästarkurs 07/12 i Halland

Under torsdag och fredag har fokus legat på ej inhemska trädslag och övergödning. I Tönnersjöhedens försökspark har vi fått titta på olika alternativa trädslag till gran, bl.a. Douglasgran, Kustgran och Omorika . I avseende kvalitet, produktion och rötrisk har vi vägt dessa mot varandra. Utifrån denna jämförelse har en hel del intressanta idéer dykt upp…

Under de första dagarna har vi även arbetat med ett grupparbete angående övergödning. Vår grupp fick som uppgift att studera kvävefällor. Då man numera vet att åkermark genom gödsling på ett oroväckande sätt bidrar till övergödningen i sjöar och hav har man börjat se efter lösningar på detta problem. Övergödningen uppkommer genom att ej upptagna näringsämnen via vattendrag urlakat i våra omkringliggande vatten.
På ett område i Gullbranna har man kommit till bukt med detta problem genom att anlägga en damm som vid t.ex. hård nederbörd samlar upp en del av det strömmande vattnet och hindrar därmed näringsämnen att urlakas. Under fredagen redovisade vi ovanstående för våra kurskamrater.

För mig som kommer från Hälsingland har det varit otroligt fascinerande att få komma ner till vår södra landsända och se viken stor variation Sverige har att bjuda på!

Nu drar vi vidare mot östkusten, närmare bestämt Degeberga, Skåne!

Malin Strand

Äntligen i södra Sverige!

Nu har vi kommit ner till bokskogarna och de bördiga markerna runt Gullbranna i Halland. Tyvärr har vi inte haft vädrets makter med oss denna gång då det spöregnat tre dagar i rad.

Första dagarna har bestått av att kolla runt i bokskogarna och de väldigt fina och bördiga markerna runt om i Halland. En viss skillnad mellan Umeås tallhedar och Hallands granskogar har kunnat skönjas! Vi har även varit och besökt Europas största virkesupplag i Byholma där resterna efter stormen Gudrun ligger kvar.  Utöver detta har vi har fått några grupparbeten som vi just nu sitter och jobbar febrilt med för att få klart tills imorgon!

Till höger ser ni oss framför en 13 meter hög och 2,4 km lång timmertrave!

På återseende
Med vänliga hälsningar

Niklas Ringborg

Tillbaka